donpiano

Egentligen har jag ingenting att skriva. Mår piss just nu men orkar inte gråta eller bli arg. Igår var det fruktansvärt jobbigt, orkade inte ens ta mig upp ur sängen och det har inte hänt på väldigt länge. Men sen på kvällen kom en god vän och då blev det lite lättare. När jag mår så här dåligt har jag en tendens att gå igenom alla mina tjugotvå år då jag "gjort fel" eller sårat eller blivit sårad och den tankebanan gör ju inte saken bättre. Det som gör mig mest ledsen och arg är att vi som är vuxna nu och ska ha kommit någonstans längre med vår mognad fortfarande kan vara så överjävliga mot varandra. Det är det jag hatar med skvaller, om du inte vet något med säkerhet så har du ingenting att säga och då kan du lika väl vara tyst.