donpiano

Jag är snäll mot min kropp. Det måste vi alla vara, det går ju inte att byta ut den, att uppdatera den. Se på din kropp och inse: det här är var min själ ska bo de närmaste åttio åren. Men jag är snäll mot min kropp. Särskilt på morgonen. Min dag börjar med att jag i vinternattens mörker tänder några levande ljus, dricker vaniljte med örthonung i och skriver ner mina tankar med en fjäderpenna. Allt är så medeltid, eller Harry Potter vilket du nu föredrar. Men det är ett behagligt sätt att väcka kroppen på.

Jag lurar kroppen också. När jag ligger i sängen och vill hellre äta vassa nålar än att gå upp och ta tag i dagen så flyger jag upp så snabbt ur sängen och är ute i köket långt innan något i kroppen hunnit reagera. Hur hamnade jag här?

Kroppen tål också mycket. Vi utsätter den för en hel del och förväntar oss att allt ska funka ändå. Och kroppen som har presentationsångest ser till att allt funkar någorlunda en lång tid innan den går in i väggen och en njure sabbas. Och då blir vi förbannade. Hur kan du överge mig bara för att jag har ätit två miljoner biffar i mitt liv som jag sköljt ner med milkshake? Vaddå motion? Jag går runt i huset räcker inte det? Själslig välmående, nu måste du skämta...

Nu ska jag inte låtsas att jag är någon renlevnadsmänniska, choklad är mitt last, när jag tränar så gråter jag av sorg och själen utsätts så mycket för ångest att det är ett under att den inte flytt sin kos. Men jag är oerhört tacksam och stolt över hela mitt jag. Jag vill ändå att allt ska vara i någorlunda skick när jag lämnar tillbaka kroppen till jorden. Min själ kommer med darriga ben och stirrig blick återvända till Gud och pusta: Aldrig mer, hör du det?!

Tänkte att jag skulle ta och avrunda året som gått.

*Gick (för en gång skull) i en bra skola, lärde mig inte så mycket men trivdes som fisken i havet. Lärde känna många härliga människor och lärde mig också mycket om mig själv.

*Lekt surrogatmamma under halva året vilket har varit både påfrestande och roligt.

*Färgat håret svart, sedan lila för att sedan blondera eländet.

*Blivit Russell Brand-frälst

*Nästan blivit av med kändisfixeringen

*Börjat leva ett hälsosammare liv

Det har varit ett bra år faktiskt men från juni och framåt har det varit mycket dötid. Men nu ser jag fram emot att börja studera igen. Det ska bli spännande att se vad som väntar under nästa sten.

Jag fick en rosa almenacka, rött te, ikealampa, fyra muggar, en dokumentmapp, hemmastickade sockor, pläd, energilampor, rosa nagellack, hjärtkartong, halband med örhängen och tarantino-box. Är nöjd och glad.

Här är en filosofisk tanke:

Tänk om julstress inte existerar utan att vi tror att vi är stressade och har ångest bara för att forskare har sagt det. Hur är det egentligen?

En sådan här hade min mormor så det är lite mysfaktor för mig


En kobratelefon skulle jag gärna äga


Men sådan här åldring hade också varit häftigt


Jag älskar Hello Kitty men...jag vet inte...blir nog lite too much..